Sociala medier utgör den perfekta kanalen att exponera sin önskvärda persona i. Med mer eller mindre kontroll att styra exakt vilken bild av sig själv som ska visas upp och genom maximerad exponering öppnas möjligheten och idén om att styra andras uppfattningar om vem man är.

 

Egot är i totalt centrum. Googlar du dig själv?

 

Att bläddra igenom en persons privata bilder på Facebook är ett voyeuristiskt tidsfördriv. Du sätts alltid i relation vad du ser och inte sällan lämnar Facebook sinnet med en bitter eftersmak. Det är ångesttriggande. 

 

 

Jag frågade nyligen mig själv varför jag sminkar mig. Det var en oerhört berättigad fråga då jag anser det näst intill onödigt att sminka mig om jag vet att jag inte kommer att gå ut någonstans. Därför gör jag det uppenbarligen inte för min egen skull. Så för vem gör jag det? Efter närmare eftertanke är det en idé om att jag blir betraktad och bedömd utav alla som ser mig och därför anstränger jag mig för att uppnå ett normstyrt ideal för att känna att jag duger. För duger gör jag inte i denna värld utan smink.

 

"In a culture that emphasizes physical beauty for
women of all ages, it is not surprising that this focus on
the outward body would lend itself to various internal
psychological concerns in the lives of women (e.g.,
body dissatisfaction, low self-esteem, depression, and
eating disorders)"

(Grippo & Hill 2008)

 

That spells: P-A-T-R-I-A-R-C-H-Y

Laws yes!

 

Konversation med pappa:

-Jag känner mig ful.

-Det är du inte!

-Åh vad bra. Tack, nu känns det genast bra igen!

 

Gina Dirawi via Twitter:

"Miljontals tjejer kan inte gå ut osminkade för de känner sig fula. Var själv så tills jag insåg att Mitt syfte på jorden inte är att vara söt"

 

Referens (av akademisk vana)

Grippo, K. P., & Hill, M. S. (2008). Self-objectification, habitual body monitoring, and body dissatisfaction in older European American women: Exploring age and feminism as moderators. Body Image, 5(2), 173-182.

 

 

För att en ko (get, får eller buffel) ska ge mjölk måste den kalva. Mjölken som sedan kommer är avsedd för kalven, men tas hand om av bonden för att säljas vidare till ett mejeri. Är kalven hane får den växa till sig ett par månader innan den går till slakt. I annat fall får den växa sig stor på mjölkersättning, (i ekologisk produktion efter fyra dagars råmjölk från mamman) och sedan insemineras årligen för att kunna mjölkas, precis som sin mamma. Kor kan i regel bli runt tjugo år gamla. Dock slaktas de när de är runt fyra år.

 

 

Kor är tänkande djur som känner känslor, och liksom det vore smärtsamt för oss att bli fråntagna ett nyfött barn, är det smärtsamt för kon att bli fråntagen sin kalv. Likväl upprepas denna procedur år efter år tills kon är uttjänt och skickas till slakt som billigt kött.

 

Att äta en kost utan mjölk är ingen konst och det finns massor med spännande alternativ att välja bland. Att avstå mjölk, anser jag, gör en mer kreativ i köket och leder till nya idéer och smakupplevelser.

 

-Ungefär så utbrast sig en karaktär i en pjäs jag såg förra veckan: Pygmalion på Göteborgs stadsteater. Det var en sliten arbetare i grova kläder och tjocka handskar som skojade om hans sätt att leva. Om sin syn på medelklassen, alkohol och arbete. Enkel Göteborgshumor.

 

Sedan förra veckan har det varit konsant arbete i skolan och med dunkande huvudvärk och allt för många uppgifter att tänka på, dyker plöstligt repliken upp igen: "Jag måste ju roa mig lite också..!" Jag ställer mig frågorna: när var det senast jag släppte allt och kollade på en film som inte är en dokumentär? Sist jag tog en öl? Sist jag drog fram mina oljefärger och målade på en av mina sju halvfärdiga tavlor? Roa sig... Ju mer jag tänker på det, desto självklarare blir det. Liksom mat och sömn är grundläggande för vår överlevnad vågar jag påså att nöje är vad som skiljer det som kallas "att vara vid liv" och det som kallas för "att leva".

 

Det är helg igen. Och är det inte ett utmärkt tillfälle att roa sig lite?

 

Ett tips kan vara att kolla på filmklippet nedan som är en skön kommentar på hur politiskt aktiva ser på melodifestivalen. Tipstack till Axel Pelling i min klass!

 

 

Let's be clear: we can't passively stand and take shit and continue to believe that half of the population has less value because of their gender. We can't accept further objectifying media, opression or violence. All possible information needed is out there and WE DO HAVE ENOUGH INFORMATION in order to make a change.

 

So dear readers:

 

• E-mail people
• Start discussions
• Spread information via social media
• Stop consume media that oppress people
• Demand change
• Be active and speak up for your rights!

In case you forgot... women weren't GIVEN the right to vote, it was FOUGHT FOR!

När jag var liten älskade jag att bada. Eftersom det är en lyx att fylla badkaret till bredden av varmvatten, kunde jag inte göra detta varje dag. Denna sanning var lite bitter att få höra. Så jag minns en gång som jag försökte spara på varmvatten i små burkar för att kunna använda dem till nästan gång jag skulle bada. Jag tänkte att om jag bara fyller tillräckligt många burkar, kan jag ju bara hälla i dem i badkaret utan att jag behöver tappa upp nytt vatten. Jag började med att fylla ett par burkar med varmvatten från handfatet. Handfatsvattnet var säkert inte lika lyxigt som det från badkarskranen... När jag hade min burk gömde jag undan den och väntade på ett tillfälle då jag skulle bli extra badsugen. Efter några dagar lyfte jag på locket på den mörkblå porslinsburken och stack ner mitt lilla pekfinger. Vattnet var iskallt. Jag minns hur besvikelsen rann över mig och insåg att det inte går att spara på varmvatten i en burk. Mamma upptäckte att jag fyllt burkar med vatten och bad mig hälla ut allt så att det inte skulle växa saker i dem. Besviken hällde jag ut det kalla vattnet igen.

 

Det är lätt att skratta åt hur jag som barn resonerade helt orimligt. Men det slår mig att jag fortfarande har samma konstiga logik. Logiken när det kommer till att spara tid. Jag tänker ofta på hur jag kan tidseffektivisera saker och ting för att få tid över. Utan att inse att tid är någonting som ständigt pågår, liksom varmvatten alltid kommer att svalna i rumstemperatur oavsett hur varmt det var från början. Jag vill ha tid till att göra viktiga saker. Roliga saker. Projekt som jag tänkt på. Fast nu inser jag att den tiden inte går att plocka fram ur en burk. Tiden är någonting man tar sig. Precis som man tar sig ett varmt bad.

1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs.

 

1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.

 

1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor fick lagenlig rätt att bedriva näringsverksamhet inom hantverk och viss handel.

 

1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.

 

1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder.

 

1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru.

 

1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.

 

1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur. lic. och teologi).

 

1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst.

 

1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.

 

1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd.

 

1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting.

 

1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken.

 

1922 De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen.

 

1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.

 

1927 Statliga läroverk öppnas för flickor.

 

1931 Moderskapsförsäkringen införs.

 

1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs.

 

1938 Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs.

 

1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål.

 

1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs.

 

1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet.

 

1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare.

 

1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader.

 

1958 Kvinnor får rätt att bli präster.

 

1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna.

 

1964 P-piller godkänns i Sverige.

 

1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet.

 

1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet.

 

1971Särbeskattning, dvs individuell beskattning av arbetsinkomst ersätter sambeskattning.

 

1974 Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse.

 

1975 FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan.

 

1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv.

 

1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK.

 

1979 Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation.

 

1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakesprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen.

 

1982 All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid
giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha.

 

1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret.

 

1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn.

 

1985 FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas. Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen.

 

1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen.

 

1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet.

 

1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet.

 

1992 Ny jämställdhetslag.

 

1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik.

 

1995 Sverige blir medlem i EU. FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern respektive fadern (”pappamånad”) och kan inte överlåtas. Lag om registrering av partnerskap.

 

1997 Första kvinnliga biskopen.

 

1998 Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken.Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier.

 

1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster.

 

2000FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas.

 

2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner.

 

2002 Antal dagar utökas med 30 s.k. sjukpenningdagar till 480 dagar. 60 av dessa reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas.

 

2003 Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemensamma hemmet.

 

2004 Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet.

 

2005 Ny sexualbrottslagstiftning.

 

2006 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs till 80 procent av lönen. Ersättning för garantidagar i föräldraförsäkringen höjs till 180 kronor per dag. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av
ett europeiskt jämställdhetsinstitut.

2007 Regeringen lägger fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtrycksamt våld i samkönade relationer.

Helt fantastiskt tal som förklarar objektifiering av kvinnor i media, hur det påverkar oss, samt hur vi kan motverka det. Ta dig tid att titta på det här, för det är enormt upplysande!

 

I min värld är det lite konstigt att summera händelser i slutet av december månad, för att låtsas om att allt startar på nytt i januari. Jag tänker att livet är lite mer linjärt på något sätt. Fast skit i det, för nu ska jag summera upp några viktiga punkter jag blivit upplyst om det gågna året:

 

• Bojkotta scampi! Finns tusen skäl att vägra denna räka. (Upplystes om detta under hållbarhetsdagen på Göteborgs Universitet)
• Se tillvaron genom feministiska glasögon. Hemskt, men ack så upplysande! När man inser saker kan man förändra dem. Bry dig och våga stå upp för kvinnors rätt! (Min nyfikenhet i ämnet väcktes bland annat genom bloggen "hej blekk!") 
• Hata HM. Ett företag som tycker det är ok med djurplågeri och slavlöner för sina anställda. (Har vetat detta ett tag, men hatet har spätts på i och med angora-debatten under hösten)
• Våga ge bort saker du inte vill ha eller behöver. Finns massvis med ställen där man kan dumpa sånt som bara tar upp plats i ens skåp. (Har donerat en hel del till Myrornas och Emmaus i år och på så sätt fått mer andrum i min lägenhet)
• Köp ekologisk mat och laga goda middagar! Behöver jag ens förklara varför? Livet är kort. Vi har bara en jord.
• Läs innehållsförteckningar. Det är mer spännande än vad du tror! Ta på dig ett par glasögon om så behövs och du kommer bland annat få reda på att skillnaden mellan Cantadou och Crème Bonjour är att den senare innehåller gelatin. (Detta upptäckte jag i veckan. Alltså ärligt talat, gelatin i en färsost?)
• Strunta i mode. Klä dig i det som passar dig och din kropp och i det som du tycker om. Satsa på kvalitet. (Det märks tydligt när man rensar bland kläder vad som är tidlöst och håller genom åren. Ett sånt tankesätt sparar i längden både på miljön och din ekonomi)

Google's autofill-funktion säger en hel del om vår samtid.

 

För att bli riktigt bra på någonting måste man spendera minst 10 000 timmar på det. I alla fall enligt en föreläsare vi hade i veckan. Jag funderar bara på hur man tar sig den tiden... 10 000 timmar. Det är mycket och tiden tycks hela tiden bara försvinna.

 

Då och då blossar det upp repotage om den ständigt pågående förnedrande sexismen. Nu handlar debatten om American Apparel, som i och för sig har haft sexistiska reklamkampanjer så länge jag kan minnas. För er som inte uppmärksammat detta handlar det bland annat om hur unisexskjortor presenteras på extremt olika sätt beroende om de sitter på en man eller en kvinna. Männen bär oftast jeans till skjortan, har den alltid knäppt och poserar i vardagliga miljöer. Inte så mycket att höja på ögonbrynen för eftersom bilderna visar skjortan som den är tänkt att bäras. Men när skjortorna presenteras på kvinnor, bär de dem uppknäppta i en sexiga poser, utan några andra kläder till. Ja, på vissa bilder är de faktiskt nakna under. Notera att detta är bara ett av många exempel från American Apparel, som jag nämnde tidigare har sexistiska reklambilder som sitt signum.

 

Jag tänker ofta att de kvinnliga modeller som ombeds ställa upp på liknande bilder borde tacka nej. Om alla gjorde det skulle väl knappast debatter som dessa behövas? Men samtidigt inser jag att det inte är så enkelt. Kvinnliga modeller, liksom manliga, arbetar som alla andra för att tjäna sitt levebröd. Tackar man nej till allt riskerar man sitt jobb, med allt vad det innebär. Därför måste en förändring ske på annat håll. Det är de som beslutar om bildernas utformning och innehåll som måste tänka om. För att de ska behöva göra detta krävs det dock att konsumenter tackar nej till sexism. Bojkotta American Apparel! Det är det enda sättet. För kvinnorna i dessa sexistiska bilder finns bara där för att få oss att köpa en vara. Köper vi det inte, så måste en förändring ske i företagets marknadsstrategi. Vi kan med andra ord påverka dessa beslut från gräsrotsnivå. Slutsatsen är: köp inte sexism.

 

Ännu ett par reklambilder från American Apparel. Hade jag inte vetat detta jade jag nog trott att det var någon form av mjukporr. Ja, vad är skillnaden förresten?

Mitt nya intresse är att studera INCI-listorna på produkterna jag har, eller rättare sagt hade, i mitt badrumsskåp. Det är diverse spännande kemiska cocktails med ett och annat skumt ämne. Ofta skumt i många bemärkelser. Visste ni till exempel att det är samma skummedel i konventionella schampon som det är i diskmedel? Sodium Lauryl Sulfate, som tensiden heter, återkommer även i tandkräm och duschkräm. En billig ingrediens som jag lurats betala dyrt för.

 

Det är väldigt många produkter jag inhandlat under min korta livsstid som är rent skräp. Dessa har jag övertygats tro är bra av bland annat frisörer och hudvårdspecialister. Ett påstående som jag hörde ganska nyligen var att "Ansiktsvatten förbereder huden för hudkrämen och tar bort smutsen som inte rengöringen tog bort". Jaha, skaffa en bättre rengöring tänkte jag då. Idiot.

 

Nog om det.

 

Jag har iallafall fått tips om att det går utmärkt att tvätta håret med bara balsam. Detta har jag nu testat och mitt hår ser vackrare ut än på många år. Det där torra riset som brukar gå sönder när jag kammar det blev härligt mjukt och lockigt. Hårbotten svider inte och mjällen försvann. Ett vinnande koncept helt enkelt.

 

Jag har ännu en gång lärt mig någonting utav att tänka själv och leta efter fakta efter god akademisk sed. Oavsett vad du tycker om schampo eller balsam, så låt dig inte luras för att du inte orkar ta reda på saker. Det finns tillräckligt med industrier som tjänar enorma summor pengar på människor som inte bryr sig eller orkar tänka. Så mycket pengar att de har råd att lobba i Bryssel och påverka politiken i hela EU.

Ett citat jag kom över idag. Och det stämmer ju så bra! Lägg bara dina pengar på det du stödjer.

Det finns de kvinnor som älskar att knyta rosetter kring allt de ser. Som min mamma till exempel. Jag har länge tänkt att detta är ett sätt att ombona och mjuka upp omgivingen. Kanske rent av verkligheten. En teori har jag fått bekräftad många gånger. När allt verkar grått och trist verkra en rosett av spetsband inge någon form av tröst.

 

Min syster höll diskret på att knyta upp en rosett kring locket på mammas glasskål när hon sa att det kändes som om rosetten satt runt halsen på henne. I den stunden insåg jag att rosetterna i själva verket är en form av kontroll.

 

 

Jag stod frysande på stan igår och väntade på bussen hem när jag insåg att alla tjejer, liksom jag själv, går runt i tajta jeans. Såpass tajta att ingen luft kan passera mellan tyget och huden. Inte konstigt att man fryser. Men hur hade vi klätt oss i mitt dystopiska tankeexperiment? Inte i tajta jeans i alla fall. Kanske i slitstarka byxor i ofärgad bomull? Inte heller hade vi haft klackar på skorna. Nej, vi hade antagligen gått runt i fotriktiga, grova kängor som värmt våra fötter och skyddat oss från väta. Dessa skor skulle vi kunna ha i många år.

 

Ju mer man funderar på saken, desto mer inser man hur konstigt vi klär oss idag. Vad är meningen med alla dessa skira tyger som varken håller eller värmer? Jag har köpt otaliga kläder genom åren som gått sönder efter knappt ett år. Jeans som spruckit, linnen som fått hål, t-shirts som vridit sig efter en enda tvätt... Det är tusentals kronor som jag kastat på ingenting. I min garderob har jag två sektioner. En sektion med kläder jag har när jag går ut och en sektion med kläder som jag har när jag bara ska vara hemma, eller när jag ska måla. Den senare sektionen har på senare tid vuxit sig skrämmande stor. Där hamnar alla de plagg som an okänd anledning inte håller. Varför blir det så?

 

Tänk om man istället hade en baskollektion med plagg som var tänkta att faktiskt fungera. Som ett slags civil uniform. Det klingar förvisso lite Sovjet över det hela, men jag tycker ändå tanken är rolig. Speciellt när man ser hur ohållbart modet är idag.

Jag undrar egentligen vad det är jag försöker köpa... Är det vackra ord? Eller är det kräm? Det känns omöjligt att få objektiva bedömningar utav en så banal sak som en vanlig dagkräm. Men jag faller för den fantastiska marknadsföring de paketeras med och det slår mig hur jag nästan tror på allt som står om naturliga råvaror, aromatiska oljor och hur krämen ifråga ger dig en välnärd hy med lyster.

 

Samtidigt förstår jag att allt det jag läst bara är ord. Det jag kommer gå och köpa är alltså en förhoppning. En införlivad förhoppning precis som med allt annat som omtalats med ord som det går att tro på. Är det så religion fungerar? Som politisk marknadsföring?

 

 

 

Igår begav jag mig ut på stan för att införskaffa nya kläder. -Det var lättare sagt än gjort. När jag gick runt i butiker kunde jag på håll se flera tänkbara plagg att köpa, men när jag kom närmare såg jag den undermåliga kvalitet kläderna hade och kände hur meningslöst det vore att köpa något som knappt såg bra ut på galgen. Min första tanke var att slopa de billigare kedjorna och se efter i dyrare butiker efter ordentliga kläder. Men inte var det bätre där! Jag hittade, för att dra ett konkret exempel, en stickad tröja från Tiger som kostade omkring 1700 kronor och som min stora förvåning och besvikelse, helt var tillverkad i syntet! Aldrig att jag spenderar så mycket pengar på ett fuskplagg.

 

På senare tid har jag läst mycket om tillsatser i mat. Hur det alltid tillsätts karamellfärg i så kallad "balsamvinäger" (se efter själv!) och hur man kan skriva ut äkta vanilj på glas för att upptäcka att den endast verkar stå för de svarta prickarna och smaken i själva verket kommer från vannilin, helt enkelt för att det skulle bli för dyrt att uteslutande göra glass på den äkta varan. För att bara nämna ett fåtal exempel. Det är skrämmande att upptäcka hur mycket skräp man ätit och hur mycket tillsatser och ämnen som går oupptäckta. Men detta systematiska och utbredda fusk har ju även drabbat klädindustrin och det har jag inte lagt märke till förrän nu.

 

När man tänker efter är det inte konstigt att en syntetstickad tröja inte värmer lika bra som en av ull skulle göra. Men hur ofta tänker man på det? Jag ser aldrig folk kolla efter materialet i kläderna de köper. De kollar bara på priset. Och det är klart man tänker att man fyndar när man ser en snygg tröja till ett överkomligt pris. Jag undrar hur reaktionen skulle bli när det uppkommer att tröjan är helt tillverkad i akryl? Eller om ens är någon som bryr sig? Skulle man istället börja tänka på kvalitet och material, hade det antagligen blivit mycket billigare att handla kläder i längden. Då skulle det kanske åter börja tillverkas kläder i naturliga material, som andas och är sköna att ha på kroppen.Fast så är det nästan ingen som resonerar idag.