miss783

ÄNTLIGEN NY ADRESS

Framöver bloggar jag på:
 
blog.designbycia.com
 
Mina gamla inlägg fylls så sakteliga på. Manuellt eftersom det inte finns ett kompatibelt verktyg av detta webblogg.se Vi ses på min nya adress!

Insomni, skuldkänslor och ett trasigt uttag till min adapter

Att inte kunna somna på nätterna trots att man gått upp tidigt flera dagar i sträck är väldigt konstigt. Ja, faktiskt rent av ologiskt. Jag brukar lägga mig i min underbara säng och njuta av känslan att känna madrassen forma sig efter kroppen, men trots att jag är utmattad och rummet nattsvart stirrar jag ut i rummet med ögon uppspärrade likt Svampbob Fyrkant. Jag tittar utan fokus och för mitt inre flyger tankar om trädgårdar, frisyrer, nästa skoluppgift, vad jag ska göra i framtiden, hur jag ska lyckas somna när jag (förhoppningsvis) får fast jobb, om jag kommer vakna av väckarklockan på morgonen, vad jag ska äta till lunch, samt hur Gudrun Schyman orkar återupprepa samma föredrag om och om igen på hennes feministiska turné inför EU-valet.
 
 
Många gånger när tankarna snurrar som intensivast, kan plötsligt bilder av hemska sexbrott dyka upp i huvudet och jag ser mig själv kasta in molotovcocktails i förbrytares fönster. Då avbryter jag det lönlösa försöket att somna in och slår mig ner framför datorn, sätter på någon trevlig musik och kanske läser något roligt på Twitter för att omfokusera hjärnan till en stunds vila. Men min dator är urladdad och uttaget till min adapter är trasigt, vilket innebär att mina möjligheter till kognitiv avlastning blir ytterst begränsad. I skrivande stund har jag snällt fått låna sambons laptop. Utan den, ja, då vet jag inte vad jag hade gjort.
 
 
Kort sagt; efter fyra timmars sömn känns hela kroppen lätt avdomnad. Det susar till och från i öronen och mina steg är långsamma. När det blir så är det svårt att upprätthålla en fasad i skolan. Det känns pinsamt att vara så trött när de flesta andra är de alltid så pigga och fräscha ut. Jag går runt som en vålnad och hoppas på att ingen genomskådar hur gärna jag känner för att bara vända hem igen och brygga kaffe.

Media shapes politics

Freedom of speech and diversity of opinion guarantee
plurality of interests and political positions.
The democratic process of forming opinion
requires society's consent.
Consent is reached by public discussion.
And since media images increasingly determine
which stories and topics are covered and discussed,
the media indirectly influence politics.

 

An eye-opening text I found on an exhibition in Berlin.


Detonation

Det är nu vår och alla knoppar som jag så poetiskt kallade för sprängladdningar har detonerat. Nätazalean på Botaniska lyser av lila blommor.
 

Jupiter och jorden

Insåg när jag följde min vän Therese till bussen att den där röda ljuspunkten i syd är Jupiter. Jag kände mig lite pirrig, precis som när jag såg kometen Hale-Bopp med kikare för fösta gången när jag var sju år. Sen insåg jag (precis som alltid) att jag inte kan förmå mig att förstå hur stor Jupiter är. Bara i den där fläcken där det stormar får det plats tre och ett halvt jordklot. Senare kontrade sambon med hur stor solen är i jämförelse. Allt är ju relativt.
 
I dag för övrigt, kommenterade en rökande norrlänning att jag fått "trädgårdsfeber" när han såg mig stå med jordiga handskar i föräldrarnas rabatt. Det är sommartid nu och jag vilar sinnet medan jag gräver gropar i jorden för att sätta ner plantor. Det är fascinerande att se till synes döda växter återuppstå ur jorden. Knopparna på körsbärsträden är små sprängladdningar som vill detonera före påsk.
 
I en trädgård känns ens existens inte lika meningslös och jag kan släppa tanken på hur försvinnande liten jag är i jämförelse med allt annat.

Giftig media och önskan att visa vem man är i sociala medier

Sociala medier utgör den perfekta kanalen att exponera sin önskvärda persona i. Med mer eller mindre kontroll att styra exakt vilken bild av sig själv som ska visas upp och genom maximerad exponering öppnas möjligheten och idén om att styra andras uppfattningar om vem man är.
 
Egot är i totalt centrum. Googlar du dig själv?
 
Att bläddra igenom en persons privata bilder på Facebook är ett voyeuristiskt tidsfördriv. Du sätts alltid i relation vad du ser och inte sällan lämnar Facebook sinnet med en bitter eftersmak. Det är ångesttriggande. 
 
Smink
 
Jag frågade nyligen mig själv varför jag sminkar mig. Det var en oerhört berättigad fråga då jag anser det näst intill onödigt att sminka mig om jag vet att jag inte kommer att gå ut någonstans. Därför gör jag det uppenbarligen inte för min egen skull. Så för vem gör jag det? Efter närmare eftertanke är det en idé om att jag blir betraktad och bedömd utav alla som ser mig och därför anstränger jag mig för att uppnå ett normstyrt ideal för att känna att jag duger. För duger gör jag inte i denna värld utan smink.
 
HABITUAL BODY MONITORING
 

"In a culture that emphasizes physical beauty for
women of all ages, it is not surprising that this focus on
the outward body would lend itself to various internal
psychological concerns in the lives of women (e.g.,
body dissatisfaction, low self-esteem, depression, and
eating disorders)"

(Grippo & Hill 2008)

 

That spells: P-A-T-R-I-A-R-C-H-Y

Laws yes!

 

Konversation med pappa:

-Jag känner mig ful.

-Det är du inte!

-Åh vad bra. Tack, nu känns det genast bra igen!

 

Gina Dirawi via Twitter:

"Miljontals tjejer kan inte gå ut osminkade för de känner sig fula. Var själv så tills jag insåg att Mitt syfte på jorden inte är att vara söt"

 


Referens (av akademisk vana)

Grippo, K. P., & Hill, M. S. (2008). Self-objectification, habitual body monitoring, and body dissatisfaction in older European American women: Exploring age and feminism as moderators. Body Image, 5(2), 173-182.

 

En utsökt kinesisk bronshäst

Ja, så beskrevs hästen på bilden nedan. Hittade denna artefakt i jakt på unik interiör och var sååå nära på att slå till, men ångrade mig i sista stund. Nu har hästen förhoppningsvis en annan lycklig ägare.
 
 

Vad vill du se på miss738?

Det låter nästan osannolikt, men jag har drivit den här bloggen (mer eller mindre intensivt) under sju års tid! Sju år utan att någonsin fråga mina läsare vad ni uppskattar att läsa här.
 
Nå, vad önskas? Mer eller mindre personligt? Sarkasm? Bilder? Ny design?
 
Be bold, be brave and write a comment folks!

Mjölk är inte etiskt försvarbart

Det var för något år sedan jag bloggade om mjölk och vikten av att välja ekologisk sådan. Jag har tänkt om. Numera vill rekommendera soja-, havre-, och mandelmjölk i stället. -Varför? Jo, för att jag inte etiskt kan försvara min rätt till att dricka mjölk från något djur.
 
Lite grundläggande fakta:
För att en ko (get, får eller buffel) ska ge mjölk måste den kalva. Mjölken som sedan kommer är avsedd för kalven, men tas hand om av bonden för att säljas vidare till ett mejeri. Är kalven hane får den växa till sig ett par månader innan den går till slakt. I annat fall får den växa sig stor på mjölkersättning, (i ekologisk produktion efter fyra dagars råmjölk från mamman) och sedan insemineras årligen för att kunna mjölkas, precis som sin mamma. Kor kan i regel bli runt tjugo år gamla. Dock slaktas de när de är runt fyra år.
 
För varje glas mjölk, varje semla, glasskopa, skål med yoghurt, klick med creme fraiche... har en kalv gått miste om sin mamma och hennes mjölk.
 
Kor är tänkande djur som känner känslor, och liksom det vore smärtsamt för oss att bli fråntagna ett nyfött barn, är det smärtsamt för kon att bli fråntagen sin kalv. Likväl upprepas denna procedur år efter år tills kon är uttjänt och skickas till slakt som billigt kött.
 
Alternativ:
Att äta en kost utan mjölk är ingen konst och det finns massor med spännande alternativ att välja bland. Att avstå mjölk, anser jag, gör en mer kreativ i köket och leder till nya idéer och smakupplevelser.

Att roa sig

"Jag måste ju roa mig lite också!"
 
-Ungefär så utbrast sig en karaktär i en pjäs jag såg förra veckan: Pygmalion på Göteborgs stadsteater. Det var en sliten arbetare i grova kläder och tjocka handskar som skojade om hans sätt att leva. Om sin syn på medelklassen, alkohol och arbete. Enkel Göteborgshumor.
 
Sedan förra veckan har det varit konsant arbete i skolan och med dunkande huvudvärk och allt för många uppgifter att tänka på, dyker plöstligt repliken upp igen: "Jag måste ju roa mig lite också..!" Jag ställer mig frågorna: när var det senast jag släppte allt och kollade på en film som inte är en dokumentär? Sist jag tog en öl? Sist jag drog fram mina oljefärger och målade på en av mina sju halvfärdiga tavlor? Roa sig... Ju mer jag tänker på det, desto självklarare blir det. Liksom mat och sömn är grundläggande för vår överlevnad vågar jag påså att nöje är vad som skiljer det som kallas "att vara vid liv" och det som kallas för "att leva".
 
Det är helg igen. Och är det inte ett utmärkt tillfälle att roa sig lite?
 
Ett tips kan vara att kolla på filmklippet nedan som är en skön kommentar på hur politiskt aktiva ser på melodifestivalen. Tipstack till Axel Pelling i min klass!
 
 

Alltid i god tid

Som vanligt satt jag med otäck handsvett och skrev så snabbt jag bara kunde vid mitt köksbord för att få in min inlämning i tid. Jag lämnade in 17:59. Deadline 18:00. Puh! Right on time.
 
Sen får jag ett mail tillbaka från min lärare:
 
jisses,
 
Gör inte så här mot mig med inlämningar en minut i. :) Iallafall inte med hemtentan!
 
Trevlig helg

En poetisk poster

Här kommer ett smakprov på ett litet projekt jag tänkt pyssla med. Det är posters gjorda av citat från mail i min inkorg. Små fragment av tankar som skickats fram och tillbaka.
 
 
 

A feminist revolution always starts somewhere

Let's be clear: we can't passively stand and take shit and continue to believe that half of the population has less value because of their gender. We can't accept further objectifying media, opression or violence. All possible information needed is out there and WE DO HAVE ENOUGH INFORMATION in order to make a change.
 
So dear readers:
 
take action.
  • E-mail people
  • Start discussions
  • Spread information via social media
  • Stop consume media that oppress people
  • Demand change
  • Be active and speak up for your rights!
In case you forgot... women weren't GIVEN the right to vote, it was FOUGHT FOR!

Believe

Låt mig bjuda på ett giftigt grönt klipp som skänker inspiration in på småtimmarna...
 

Det går inte att spara varmvatten i en kall porslinsburk

När jag var liten älskade jag att bada. Eftersom det är en lyx att fylla badkaret till bredden av varmvatten, kunde jag inte göra detta varje dag. Denna sanning var lite bitter att få höra. Så jag minns en gång som jag försökte spara på varmvatten i små burkar för att kunna använda dem till nästan gång jag skulle bada. Jag tänkte att om jag bara fyller tillräckligt många burkar, kan jag ju bara hälla i dem i badkaret utan att jag behöver tappa upp nytt vatten. Jag började med att fylla ett par burkar med varmvatten från handfatet. Handfatsvattnet var säkert inte lika lyxigt som det från badkarskranen... När jag hade min burk gömde jag undan den och väntade på ett tillfälle då jag skulle bli extra badsugen. Efter några dagar lyfte jag på locket på den mörkblå porslinsburken och stack ner mitt lilla pekfinger. Vattnet var iskallt. Jag minns hur besvikelsen rann över mig och insåg att det inte går att spara på varmvatten i en burk. Mamma upptäckte att jag fyllt burkar med vatten och bad mig hälla ut allt så att det inte skulle växa saker i dem. Besviken hällde jag ut det kalla vattnet igen.
 
Det är lätt att skratta åt hur jag som barn resonerade helt orimligt. Men det slår mig att jag fortfarande har samma konstiga logik. Logiken när det kommer till att spara tid. Jag tänker ofta på hur jag kan tidseffektivisera saker och ting för att få tid över. Utan att inse att tid är någonting som ständigt pågår, liksom varmvatten alltid kommer att svalna i rumstemperatur oavsett hur varmt det var från början. Jag vill ha tid till att göra viktiga saker. Roliga saker. Projekt som jag tänkt på. Fast nu inser jag att den tiden inte går att plocka fram ur en burk. Tiden är någonting man tar sig. Precis som man tar sig ett varmt bad.

Cecilia Boström


Blivande UX designer, feminist och vegan. Ung och arg.