miss783

"Gubben Barrault är en fitta"

"Hjärtat bultade som om det velat brista; häpnaden naglade fast mig på platsen; jag var rädd. 'Fitta' måste vara ett av dessa 'fula ord' som kryllade i ordförrådets slumkvarter och som ett väluppfostrat barn aldrig möter; det var kort och brutalt och ägde ett lågt stående djurs fruktansvärda enkelhet. Jag hade redan gått långt genom att läsa ordet; jag förbjöd mig själv att uttala det, om så vore i en viskning. Jag ville inte att detta vämjeliga kryp som kröp på väggen skulle hoppa in i min mun och förvandlas till en svart fanfar i djupet av min strupe."

-Jean-Paul Sartre (Orden, s. 71)
 
 
(...och ja, jag sökte på orden "cunt illustration" i Google's bildsök för att hitta den passande illustrationen ovan)

Här har ni lite manschauvinism från 90-talet!

Har du minuter över? Då kan du kolla in detta avsnitt av Biker Mice From Mars anno 1993. Dubbat på svenska och allt.


För dig som inte orkar kolla hela klippet, hoppa till följande sekvenser: 00:57 5:27 samt 8:10

 


Kolla in vuxenfilm på biblioteket!

 Är inte det här världens dragplåster, så säg? Hisingens bibliotek gets naughty:
 
 

Ny hemsida om min konst!

Med drygt två veckor kvar till den årliga vernissagen i Mikaelskyrkan har jag fixat en liten hemsida om min konst.
Kolla in den här:
 
www.designbycia.com/konst
 

Sånt man villl ha på väggen

Att måla sånt som man faktiskt vill ha på väggen: det är mitt mål.
 
Under hela sommaren tills skrivande stund har jag arbetat på en liten plätt på golvet med olja och akvarell för att skapa konst som jag själv tycker är cool. Det går långsamt och jag blir stundvis tung i huvudet av all terpentin jag späder färgen med, men jag tror att det jag gör snart kan bli som jag önskar. Tavlor som förgyller vilket utrymme som helst som man bara måste ha på väggen. Tavlor jag själv vill ha i min lägenhet.
 
När jag fann fotot som jag klistrat in i det här inlägget kände jag mig dock lite avundsjuk... Det är ett verk av en gatukonstnär i Berlin som är upphängt på något trendigt kafé. Första gången jag såg något av honom var en stor målad affisch på en grön container när jag vandrade omkring på Berlins smutsiga gator. Jag blev bara så förvånad att kostnären tagit det stora steget: from the gutter to the stars. Jag vill också göra det! Även om jag själv anser att det jag gör är bra, så kan man inte annat än att bli imponerad när något hänger på ett sånt ställe. Nu måste jag ge järnet! Kaffekoppen är full och penslarna vilar mot den kladdiga paletten.

Loading Ball Larry!

Hahaha! Kan inte låta bli att tänka på min och pappas (på häflten allvar, på hälften skoj), dispyt om vilket OS som är bäst. Respektive helt överhypat och dåligt... nog om detta. Ta och kolla in den fruktade, färgglada bollen!
MEET LOADING BALL LARRY!


The Cock

Min senaste akvarell. Tycker tuppen ser så härligt kaxig och ond ut. Titeln var given!

Fusk? Om att använda förlagor i konst

Jag har målat i flera år och alltid med en strävan att hitta på något unikt och personligt. Det har ofta tagit väldigt lång tid och jag har jobbat med mina tavlor och bilder under månadslånga perioder, ja, till och med år. När jag  tittar på mina förebilder, förundras jag hur dem verkar kunna producera mästerverk efter mästerverk utan att tappa den röda tråden som är unikt för just deras personligheter och stil.
 
Häromdagen surfade jag in på Nordiska Akvarellmuseets kanal på Vimeo och såg ett par klipp med två av mina stora idoler: Adam Saks och Dr. Lakra. Adam bläddrar i en tjock bok med fotografer från 1920-talet och jag känner genast igen ryggtavlan med den läckra pinuppan med fjärilsvingar. Det som jag alltid trott var en komposition påhittad av konstnären själv. Senare ser jag hur Dr. Lakra arbetar med den stora väggmålningen i entrén till museet. Där jobbar han med fotografier som han lägger på overhead och därefter skissar outlines på.
 
Är detta fusk eller bara genialt? Får man lov att ta genvägar som konstnär? Jag har hela tiden varit emot idén och de få gånger jag målat av någon eller något har jag inte känt mig särskilt stolt över det färdiga resultatet. Numera vet jag inte om jag bör svälja min stolthet och börja bli produktiv på riktigt, eller om jag ska hålla fast vid mina höga ambitioner och fasta principer?
 
 

Dr Lakra och den fantastiska tatueringskonsten

Dr Lakra är en av mina största konstnärliga förebilder. Han började sin karriär som tatuerare och har nu övergått till att måla tatueringar på tavlor och väggar. Efter att ha sett delar av hans verk i Skärhamn förra hösten öppnade jag återigen mina ögon för tatuerarkonsten. Nu har jag själv suttit och skissat lite på tatueringar och inser hur otroligt komplexa de flesta är. Det tar flera timmar att bara skissa en enkel ros! Det slår mig att ju enklare former, desto längre tid att få det bra. Jag kan inte förstå hur tatuerare bär sig åt för att både skissa och sedan permanent nåla in en bild i huden på någon. Det är en beundrandsvärd talang. Jag har verkligen underskattat tatuerare och tatueringskonst.
 
Den vackra kvinnan på bilden är en litografi av dr Lakra.
 
 
 
 
 
 
 

Retro porn


Det här ska tydligen se väldigt coolt ut i 3D. Det är dock inte vad jag håller på med, utan har under ett par dagars tid letat runt Google Images efter en passande modell att skissa av till min akvarell. Här är bilden jag slutligen fastnade för. Det krävde sökorden: retro porn.

Oljefärg överallt

JAG HAR OLJEFÄRG PÅ: Hela kroppen. Mina jeans. Strömbrytaren. Datorn. Handfatet. Och så även golvet, samt på mina nya hörlurar...

I flera dagar har jag kämpat med Alexander på tavlan, tills jag till slut bad om en ny pose och kladdade över alltihop och började om från början. Fredrik blev bra på fem minuter. Hur kan det vara så? Och då skrev jag ändå ut två bilder på Alex som jag skissade av, mätte vinklarna på och kalkylerade.

Men jag ger inte upp! Alla prima är ett jävla helvete som jag tänker ta mig igenom. Vått i vått. Skrapa bort. Måla på igen. Torka av med terpentin. Måla igen. Och så vips var klockan visst över ett på natten... VART TOG TIDEN VÄGEN?! Konsten är antingen väldigt rolig, eller så är jag bara hög på ångorna från terpentinet. Who knows.

Fisken!

Här är ett nygammalt alster i silverram. En bit av en tavla jag aldrig blev nöjd med. Jag satt på golvet och fick nog efter att ha målat till och från på tavlan sen två år tillbaka. Den förbannade träramen som var skev och disharmonin i bilden som gjorde att jag nästan övervägde att slänga alltihop. Men då tog jag istället och rev ut fisken -som jag faktiskt tyckte blev bra, klippte till den lite i kanterna och lämnade in för inramning. Det här blev resultatet:


Min fina lillasyster

Andrea Fehrling

Ett visuellt tidsfördriv


Där satt den! Tavlan på två meter på plats


Vernissagen över, tavlorna levererade och beställningsjobbet klart

Äntligen har alla härliga konstköpare fått sin konst levererad och upphängd på väggen. Vernissagen är över och jag har nu plockat bort färgtuberna och skrubbat bort fläckarna på golvet. Utöver detta blev min två meter långa beställning klar igår kväll! Wow, jag är så stolt! Och aningen generad. För mycket beröm får mig nästan att bli lite obekväm.

Dags att avrunda dagen sådär en halv två onsdag morgon

Skin On The Night med M83. -För tillfället min favoritlåt. Dessutom musik som jag kommer förknippa den här hösten med. När jag åkte hem från min kompis Andrea idag märkte jag att jag frös om fötterna. Det är första gången jag känner det i år. Kylan kröp in genom tyget.

Den, till synes, slumpmässigt valda bilden jag infogat till vänster är inspiration jag utgått från till min två meter långa tavla. En tavla jag hoppas färdigställa snarast möjligt. Får lite dåligt samvete att jag inte kan måla snabbare, men har förstått att min konst är någonting som måste växa fram för att bli bra. Först när tavlan har målats om i omgångar bildar alla lager ett djup som inte går att få vid ett första försök. Utöver detta torkar oljefärg långsamt. Skynda långsamt helt enkelt!

Med tanke på att jag somnade sent igår, gick upp tidigt i morse, varit igång hela dagen och är både sur och allmänt stressad, borde det naturliga att göra nu att hoppa ner i sängen. Men nej, jag får för mig att måla. Och när jag känner att det jag målar blir bra, ja, då är det bara att fortsätta tills inspirationen tar slut igen. Som i natt.

Where am I?


Superblast

Graffitigänget från Berlin som jag hämtar säkert 80% av min inspiration ifrån när det kommer till min senaste tavla.

Det skarpa, det lite smutsiga, ränder, ögon... allt i en lagom kladdig, strukturerad, grafisk röra med ett par få, väl utvalda färger tilltalar mig så enormt. Så enkelt, men så genialt.

Förhoppningsvis blir min nya tavla minst lika cool. Vi får väl se. Oljefärg torkar ju så långsamt. Inom snar framtid kommer bild på bloggen. Håll utkik.

NERDRAGNA TROSOR! Här skapas konst!

DUbstep p åp hög volym rödvin och lite oljefärger. Woha ha morsans glasögon på mig och ser typ ingenting för det blir lite DISTORTEDD! lalala. naked erotic art woahahlalallala


Tidigare inlägg