-Ungefär så utbrast sig en karaktär i en pjäs jag såg förra veckan: Pygmalion på Göteborgs stadsteater. Det var en sliten arbetare i grova kläder och tjocka handskar som skojade om hans sätt att leva. Om sin syn på medelklassen, alkohol och arbete. Enkel Göteborgshumor.

 

Sedan förra veckan har det varit konsant arbete i skolan och med dunkande huvudvärk och allt för många uppgifter att tänka på, dyker plöstligt repliken upp igen: "Jag måste ju roa mig lite också..!" Jag ställer mig frågorna: när var det senast jag släppte allt och kollade på en film som inte är en dokumentär? Sist jag tog en öl? Sist jag drog fram mina oljefärger och målade på en av mina sju halvfärdiga tavlor? Roa sig... Ju mer jag tänker på det, desto självklarare blir det. Liksom mat och sömn är grundläggande för vår överlevnad vågar jag påså att nöje är vad som skiljer det som kallas "att vara vid liv" och det som kallas för "att leva".

 

Det är helg igen. Och är det inte ett utmärkt tillfälle att roa sig lite?

 

Ett tips kan vara att kolla på filmklippet nedan som är en skön kommentar på hur politiskt aktiva ser på melodifestivalen. Tipstack till Axel Pelling i min klass!