Inland Empire
David Lynch har avancerat och hans senaste alster Inland Empire är en alldeles underskön film om allt och ingenting. Filmen som låter känslorna gå i överstyr och byter stämning lika snabbt som vädret i Göteborg. Inland Empire är som ett klassiskt Hollywooddrama blandat med polska influenser, samt en härlig Smala Sussie-känsla.
Den handlar i grund och botten om en skådespelerska som precis fått huvudrollen i en ny film. Denna film är en remake på någon polsk urban legend, där originalskådespelarna blev mördade. Konstigt nog uppstår det även märkliga saker i nyinspelningen. I ett flertal scener dyker ett rum med kaniner upp. En ledsen tjej ser på tv. Ett gäng snygga prostituerade skrattar. En LP-skiva snurrar... Skratt blandat med gråt, solsken med grå moln, lyxliv med samhällets bottenskikt. Vad är det egentligen som händer? Vem är vem? Vad är verklighet? Och vem är Billy?
För att få svaren på alla frågor rekommenderas en fysiskt (dock ej mental) avkopplande stund framför teven eller datorn. Inland Empire är ett litet mästerverk som bara blir bättre och bättre, likt en låt som behöver avnjutas gång på gång.
-I'm a whore... WHERE AM I?!
Den handlar i grund och botten om en skådespelerska som precis fått huvudrollen i en ny film. Denna film är en remake på någon polsk urban legend, där originalskådespelarna blev mördade. Konstigt nog uppstår det även märkliga saker i nyinspelningen. I ett flertal scener dyker ett rum med kaniner upp. En ledsen tjej ser på tv. Ett gäng snygga prostituerade skrattar. En LP-skiva snurrar... Skratt blandat med gråt, solsken med grå moln, lyxliv med samhällets bottenskikt. Vad är det egentligen som händer? Vem är vem? Vad är verklighet? Och vem är Billy?För att få svaren på alla frågor rekommenderas en fysiskt (dock ej mental) avkopplande stund framför teven eller datorn. Inland Empire är ett litet mästerverk som bara blir bättre och bättre, likt en låt som behöver avnjutas gång på gång.
-I'm a whore... WHERE AM I?!
Utanför
Du står där. Vill vara med. Får inte fram ett ljud. Kan inte tänka klart. De stirrar på dig och förväntar sig att du säger någonting. Men allt du kan göra är att undvika deras blickar och ljudlöst låta stämningen bli en långdragen tortyr. Du går därifrån. Allt är tyst.
Randig tandkräm -så funkar det
Cecilia Boström
13 Februari 2008
Betr. Colgate tandkräm
Tack för att du kontaktat oss.
Du undrade hur tandkrämen kan bli randig. Egentligen kan man få randig tandkräm på två sätt. Det ena sättet, då fylls tuben samtidigt med färger, t.ex. röd, vit och blå. Eftersom viskositeten (fastheten) är densamma för alla tre delarna, så sker ingen uppblandning. De tre färgerna ligger längsgående i tuben och när man trycker på den kommer det ut en randig tandkräm.
Det andra sättet är lite mer komplicerat. Då förses tandkrämstuben med ett litet rör med längsgående kanaler, intill tubmynningen. Närmast mynningen hälls en färgad gel, som dock inte når över rörkanten. Därefter fyller man resten av krämen, oftast vit pasta. När man trycker på tuben kommer den vita krämen att pressas ut genom tubmynningen, men också trycka mot den färgade gelen som därigenom pressas ut i kanalerna längs plaströret. Även här är det samma viskositet på de olika delarna, vilket innebär att den färgade gelén lägger sig som ränder, utanpå den vita.
Hoppas denna förklaring besvarat din fråga.
Med vänliga hälsningar
Colgate-Palmolive AB
Jeanette Bengtsson
Konsumentkontakt
000050215A13 Februari 2008
Betr. Colgate tandkräm
Tack för att du kontaktat oss.
Du undrade hur tandkrämen kan bli randig. Egentligen kan man få randig tandkräm på två sätt. Det ena sättet, då fylls tuben samtidigt med färger, t.ex. röd, vit och blå. Eftersom viskositeten (fastheten) är densamma för alla tre delarna, så sker ingen uppblandning. De tre färgerna ligger längsgående i tuben och när man trycker på den kommer det ut en randig tandkräm.
Det andra sättet är lite mer komplicerat. Då förses tandkrämstuben med ett litet rör med längsgående kanaler, intill tubmynningen. Närmast mynningen hälls en färgad gel, som dock inte når över rörkanten. Därefter fyller man resten av krämen, oftast vit pasta. När man trycker på tuben kommer den vita krämen att pressas ut genom tubmynningen, men också trycka mot den färgade gelen som därigenom pressas ut i kanalerna längs plaströret. Även här är det samma viskositet på de olika delarna, vilket innebär att den färgade gelén lägger sig som ränder, utanpå den vita.
Hoppas denna förklaring besvarat din fråga.
Med vänliga hälsningar
Colgate-Palmolive AB
Jeanette Bengtsson
Konsumentkontakt
Balen
Ja, denna omtalade bal.
Motargument: Klasskompisarna
What fucking ever.
I tre år har jag genomlidit gymnasiet och nu bjuds jag på bal med mina livs fiender. De ignorerande brudarna med blont hår. Hunkarna med playboyring på fingret och D&G jeans. Visst hade man sett fram emot att köpa den där Karen Millen-klänningen och ett par matchande skor. Låta Salon Victor lägga upp håret och sminka sig med en mascara svartare än mörkret självt. Men vad gör det om jag lyser starkare än polstjärnan? Ingenting. Nej, just det, absolut ingenting. Jag är ett spöke på skolan. Det är som jag vore en genomskinlig tunn dimma. Osynlig och tyst. Hur kan man annars föklara att man lyckats undvika ett 'hej' från klasskompisar som trängs mitt emot en på bussen? Eller när man varje dag går förbi någon i klassen och ögonen på den förbipasserande stirrar rakt igenom en? Eller varför inte när man sätter sig först i klassrummet och upptäcker att hela klassen har kommit, men att bänkraden man satte sig på förblivit tom?
- Socitetshuset på Marstrand
- 800 SEK inträde
- En vacker klänning
- En avancerad håruppsättning
- Bordsplacering
Motargument: Klasskompisarna
What fucking ever.
I tre år har jag genomlidit gymnasiet och nu bjuds jag på bal med mina livs fiender. De ignorerande brudarna med blont hår. Hunkarna med playboyring på fingret och D&G jeans. Visst hade man sett fram emot att köpa den där Karen Millen-klänningen och ett par matchande skor. Låta Salon Victor lägga upp håret och sminka sig med en mascara svartare än mörkret självt. Men vad gör det om jag lyser starkare än polstjärnan? Ingenting. Nej, just det, absolut ingenting. Jag är ett spöke på skolan. Det är som jag vore en genomskinlig tunn dimma. Osynlig och tyst. Hur kan man annars föklara att man lyckats undvika ett 'hej' från klasskompisar som trängs mitt emot en på bussen? Eller när man varje dag går förbi någon i klassen och ögonen på den förbipasserande stirrar rakt igenom en? Eller varför inte när man sätter sig först i klassrummet och upptäcker att hela klassen har kommit, men att bänkraden man satte sig på förblivit tom?