PERIOD. PUNKT. SLUT.

När gamla grejer hänger kvar, människor, situationer, you name it -måste man förr eller senare släppa taget om dem.

-Gå vidare för i helvete..!

Allt förändras och det gör även du. Någon gång kommer du till en punkt när du försöker hålla kvar vid någonting som inte längre fungerar. Om det så bara är ett minne. Och vad tjänar det till? Du kan aldrig vrida tillbaka tiden ändå. Sluta bry dig om det som inte är viktigt. Du har väl annat att göra? Annat som faktiskt kräver omtanke?

Jag letade efter mitt passerkort till Dansforum i en fet låda häromdagen. Den där megastora lådan från IKEA som stått gömd i min garderob i flera år. Ni kan ju föreställa er allt som hamnat i den. Så fruktansvärt många minnen! Gamla brev, dagböcker, små lappar, fotografier, kort... jag blev helt överväldigad. Det slog mig hur många människor som försvunnit ur mitt liv. Alla dessa texter till mig. Bilderna på den snygga killen som min kompis hade klippt ut ur sin kalender... Förlåtbreven, avskedsbreven och kärleksbreven. Emotionellt laddade fragment ur mitt liv.

Givetvis hittade jag aldrig passerkortet utan fick städa i ordning allt igen och lämnades blott med en jobbig känsla i magen av att ha djupdykt i min egen historia. Tänk på allt som var... MEN DET ÄR JU BARA SÅÅÅ INAKTUELLT. Livet har gått vidare. Och att det faktiskt är bra. Ska man glida framåt i livet måste man våga säga "piss off" till vissa saker. Man kan inte haka upp sig på ett fucking litet kort någon skrivit och drömma tillbaka till hur allt var förr. Screw it.

SCREWWWWWW ITTTTTT!!! Inse att saker och ting förändras och gå vidare. Titta för fan inte bakåt, då lär du ju inte se vart du är på väg.