Jag stod i duschen och märkte att jag skulle föda. Bland allt blod och köttslamsor kom det ut en liten svart kattunge som påminde om min katt Solo. Det var hans avkomma. Jag står helt blodig och håller katten i min famn i duschen och funderar på vad jag ska göra med navelsträngen. Den sitter kvar i katten som en slemmig blåaktig snurra. Jag försöker rengöra mig själv och katten så gott det går.

Ute i köket visar jag mamma katten och den går omkring och kräver uppmärksamhet. Den var lite irriterande till slut. Vi styckar den till små köttbitar som vi lägger på en vit porslinstallrik. De skära bitarna ser precis ut som rå tonfisk och vi äter dem med fonduebestick och doppar dem i vitvinsvinäger. Vinägern påminner om soja i smaken, för den är så salt. Jag funderar samtidigt på om man kan ta de sista bitarna på tallriken och spara DNA från dem för att kunna skapa en till katt. Men bestämmer mig för att låta familjen äta upp det sista av kattungen.

-Poor kitteh!