Let's be clear: we can't passively stand and take shit and continue to believe that half of the population has less value because of their gender. We can't accept further objectifying media, opression or violence. All possible information needed is out there and WE DO HAVE ENOUGH INFORMATION in order to make a change.

 

So dear readers:

 

• E-mail people
• Start discussions
• Spread information via social media
• Stop consume media that oppress people
• Demand change
• Be active and speak up for your rights!

In case you forgot... women weren't GIVEN the right to vote, it was FOUGHT FOR!

Låt mig bjuda på ett giftigt grönt klipp som skänker inspiration in på småtimmarna...

 

När jag var liten älskade jag att bada. Eftersom det är en lyx att fylla badkaret till bredden av varmvatten, kunde jag inte göra detta varje dag. Denna sanning var lite bitter att få höra. Så jag minns en gång som jag försökte spara på varmvatten i små burkar för att kunna använda dem till nästan gång jag skulle bada. Jag tänkte att om jag bara fyller tillräckligt många burkar, kan jag ju bara hälla i dem i badkaret utan att jag behöver tappa upp nytt vatten. Jag började med att fylla ett par burkar med varmvatten från handfatet. Handfatsvattnet var säkert inte lika lyxigt som det från badkarskranen... När jag hade min burk gömde jag undan den och väntade på ett tillfälle då jag skulle bli extra badsugen. Efter några dagar lyfte jag på locket på den mörkblå porslinsburken och stack ner mitt lilla pekfinger. Vattnet var iskallt. Jag minns hur besvikelsen rann över mig och insåg att det inte går att spara på varmvatten i en burk. Mamma upptäckte att jag fyllt burkar med vatten och bad mig hälla ut allt så att det inte skulle växa saker i dem. Besviken hällde jag ut det kalla vattnet igen.

 

Det är lätt att skratta åt hur jag som barn resonerade helt orimligt. Men det slår mig att jag fortfarande har samma konstiga logik. Logiken när det kommer till att spara tid. Jag tänker ofta på hur jag kan tidseffektivisera saker och ting för att få tid över. Utan att inse att tid är någonting som ständigt pågår, liksom varmvatten alltid kommer att svalna i rumstemperatur oavsett hur varmt det var från början. Jag vill ha tid till att göra viktiga saker. Roliga saker. Projekt som jag tänkt på. Fast nu inser jag att den tiden inte går att plocka fram ur en burk. Tiden är någonting man tar sig. Precis som man tar sig ett varmt bad.

1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs.

 

1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.

 

1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor fick lagenlig rätt att bedriva näringsverksamhet inom hantverk och viss handel.

 

1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.

 

1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder.

 

1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru.

 

1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.

 

1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur. lic. och teologi).

 

1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst.

 

1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.

 

1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd.

 

1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting.

 

1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken.

 

1922 De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen.

 

1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.

 

1927 Statliga läroverk öppnas för flickor.

 

1931 Moderskapsförsäkringen införs.

 

1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs.

 

1938 Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs.

 

1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål.

 

1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs.

 

1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet.

 

1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare.

 

1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader.

 

1958 Kvinnor får rätt att bli präster.

 

1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna.

 

1964 P-piller godkänns i Sverige.

 

1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet.

 

1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet.

 

1971Särbeskattning, dvs individuell beskattning av arbetsinkomst ersätter sambeskattning.

 

1974 Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse.

 

1975 FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan.

 

1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv.

 

1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK.

 

1979 Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation.

 

1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakesprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen.

 

1982 All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid
giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha.

 

1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret.

 

1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn.

 

1985 FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas. Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen.

 

1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen.

 

1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet.

 

1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet.

 

1992 Ny jämställdhetslag.

 

1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik.

 

1995 Sverige blir medlem i EU. FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern respektive fadern (”pappamånad”) och kan inte överlåtas. Lag om registrering av partnerskap.

 

1997 Första kvinnliga biskopen.

 

1998 Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken.Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier.

 

1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster.

 

2000FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas.

 

2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner.

 

2002 Antal dagar utökas med 30 s.k. sjukpenningdagar till 480 dagar. 60 av dessa reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas.

 

2003 Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemensamma hemmet.

 

2004 Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet.

 

2005 Ny sexualbrottslagstiftning.

 

2006 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs till 80 procent av lönen. Ersättning för garantidagar i föräldraförsäkringen höjs till 180 kronor per dag. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av
ett europeiskt jämställdhetsinstitut.

2007 Regeringen lägger fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtrycksamt våld i samkönade relationer.