Skola imorgon och jag KAN INTE sova. Min klocka ringer snart och jag är inte ens trött i ögonen. Det är någonting fel på mig. Fast det visste jag sen innan. Det skrämmer mig bara hur fruktansvärt trött jag vet att jag kommer vara under föreläsningen. De två stora klockorna som segar sig fram, perfekt synkade. En röst som maler. Lysrör. Tristess.

Läste i en bok att man ska effektivisera sin sömn och bara försöka ligga i sängen när man verkligen sover. Inte när man som jag funderar på hur jag vill inreda mina kompisars lägenheter, vad jag vill göra för musikvideor, vilka böcker jag vill läsa under året, om jag ska boka en resa till Berlin igen, eller till Paris? På tavlan jag ska måla. På In-Ex öppettider. När GP kommer i brevlådan. Om jag ska måla naglarna rosa eller inte.

Jag ser mig själv om några timmar helt likblek, skakig och disorienterad. Eller övernaturligt pigg och lättroad för att senare mot kvällen bryta ihop och undra varför hela världen är emot mig och inte förstå att det är för att jag missat förgående natts sömn.

Mina tankar slutar aldrig att snurra. Det spelar ingen roll vad jag än gör. Jag kan inte ens sega ner processen med alkohol. Det blåser en storm i mitt huvud och jag kommer på allt möjligt. Det är grymt inspirerande, men jag kan inte sova.