Jao... kollade precis runtomkring och inser att det inte finns så mycket mer att göra än att sova.

Det är dock så tråkigt att sova. Man gör ju ingenting. Liksom, nu klär jag av mig, kryper under täcket och ligger passivt och låter några timmar fly. Hur kul är det? Dessutom är mina drömmar så sjukt surrealistiska så det känns ju knappt som man har vilat sig, utan snarare fått en snedtripp av någon mystisk sömntablett.

I skrivande stund är klockan 2.15. Låten Leave The World Behind ljuder i öronen och allt annat står still.

Om man tvingar sig själv att vara uppe alltför många timmar utan någon som helst sömn och sedan lägger sig för att vila ögonlocken är det som om man faller bakåt i en svart, ljuv dvala. Hade sömnen alltid varit så skön hade jag inte tvekat att lägga mig ner. Men när jag vet att jag måste borsta tänderna med den där superstarka Aquafresh-tandkrämen, gnugga bort min eyeliner och inspektera mitt trötta ansikte... ja då sitter jag hellre och lyssnar på musik.

Likväl inser jag att det inte finns en återvändo. Hur långt jag ändå lyckats vrida dygnet måste jag ändå sova någon gång. Det får väl bli nu då. Ciao for now.